Förresten...

Jag har nog haft lite tankar i huvudet iallafall. Funderade lite över hur socialdemokraternas chefsstrateg inför valet egentligen tänker. Han vill inte att socialdemokratiska politiker skall ta en debatt med Sverigedemokraterna eftersom de använder sig av övertydliga och populistiska budskap som det är svårt att bemöta utan komplicerad statistik. Jaha. Men du vännen, borde ditt jobb då inte vara att se till att politikerna i ditt parti har de argument och det pedagogiska upplägg som de behöver för att kunna ta debatten? Sverigedemokraternas existens och tillväxt är inte ett problem i sig. Det är symptom på problem. Problem med politikers bristande tydlighet och tillräknelighet. Problem med att svara på de breda lagrens bristande tillit till de styrmedel och styrfunktioner vi har idag. Problem med att se orsak och verkan, med resursfördelning och beslutsförmåga. Tja, jag antar att listan kan göras lång. Det som får mig att utbrista Men va fan! är att man i ett etablerat, folkligt välförankrat parti, inte vågar ta debatten för att man är rädd för att förlora. Jag vill därför föreslå en annan approach. Använd den rädsla ni har för att förlora till att förbereda er mer noggrannt och genomtänkt än någonsin. Ta debatten. Och vinn den! Populism och ytlighet måste ni kunna besegra, annars är ni ändå inte värda min röst.

Nu när jag ändå börjat...

Hur kan man som konsument påverka förfallet i media? Det verkar ju inte hjälpa att jag aldrig köpt Kvällsposten... Kysschock, nakenattack, rasandet... men va fan! Det har blivit mycket för mycket business och lite för lite ansvar. Är det vi som blivit fördummade? Är kanske vårt behov av kortsiktig tillfredsställelse större än behovet av att diskutera viktiga saker? Varför ifrågasätts inte media mer? Fox news till exempel är ju ett lysande exempel på vad man kan göra med media om man har verkligen dunkla avsikter. Varför har skrämselpropaganda/nyheter blivit så heta? Varför är det så intressant att skrämmas? Om svaret är: För att sälja fler lösnummer, har man inte tappat förståelsen för hur man påverkar sin omgivning på längre sikt då? Visst har alla individer en möjlighet att välja men individen väljer ofta det som är lättillgängligt. Det är en rätt sunkig sköld att skydda sig med som publicist, redaktör och journalist. Eller?
Jag gillar Carlos Rojas kommentarer i dagens Sydsvenskan kring sina planer att starta en ny föräldratidning. Äntligen någon som inte bara tänker yta!

En liten undring

Så, i dagens intressanta debatt kring skolan (betyg, elit osv) undrar jag, vem tar ansvar för det långa perspektivet? Vem målar bilden för vad våra barn behöver kunna om 15 år? Är inte alldeles säker på att det är någon som tar pucken. Herr Björklund har rätt i mycket men verkar alldeles åt helsike för operativ, dvs för inriktad på kortsiktiga lösningar av dagens problem. Fru Sahlin verkar inte bry sig... Vem är det som jobbar med att förbereda vår skola så att våra barn bär med sig konkurrenskraftig kunskap om 15 år? När kommer våra vänner politikerna att inse att Tyska och Franska inte är språk för framtiden? Vem tittar på vilka marknader vi måste konkurrera med i framtiden? Vi behöver inte bara lära våra barn språk utan oxå hur man agerar i ett mycket mer komplext kulturellt sammanhang med kulturer som inte liknar eller agerar som vår. Vem kommer att ta ansvar för detta? Dags att sluta navelskådandet nu kära politiker, annars är det vi som kommer att erbjuda låglöneproduktion i framtiden.